Prästen för samer skrev till biskopen på 1790-talet att det var svårt att samla fjällbygdens befolkning.
Predikoresor gjordes då från Undersåker upp genom fjällbygden. Det skulle dröja till 1890-talet innan Kolåsens lappkapell kunde invigas. Utrustning köptes då från den rivna gamla kyrkan i Alsen vilket fått bänkarnas numrering i oordning. Sameslöjd med tenntråd i det varma gröna antepentiet och renskinn på altarringens knäfall är bidrag från den omhuldande samiska befolkningen som var med och färdigställde kapellet.
Varje år firades lappmässa medan samerna flyttade fram och åter. Idag är samenäringen moderniserad med helikopter och landbundna fordon men gudstjänster firas regelbundet i kapellet framförallt jul, påsk och sommartid. Samernas dop och bröllop är ofta stora fester med många samer samlade från när och fjärran. Sameflaggan hissas vid dessa tillfällen. Den lilla kyrkogården är fjällskogsinspirerad och rymmer gravplatser för de båda samesläkter som finns representerade.
Kapellet bokas för gudstjänst, dop och vigsel hos prästen 0647-410 83, kall.forsamling@svenskakyrkan.se.

Ingen plogad väg de sista 200 m från parkering gör det mindre lämpligt för lackskor på bröllopet vintertid. Lundhagskängor är bättre.
Sista biten är det hårdtrampad snöstig som kan vara uppluckrad i vårtid.
Toalettkabin finns intill kapellet. Kolåsens lappkapell är inte handikappanpassat.
Text om Kalls Kyrka och Kolåsens Lappkapell skrivet av Anders Borgström, Kyrkoherde i Kalls Församling, Dec-03